Hänt en del efter Roskilde, men angående självaste festivalen berättar jag om någon annan gång, eftersom de minnena alltid kommer att vara starka. Jag är patetisk nog att skriva mitt blogginlägg på word, eftersom jag inte har något Internet.

Kom hem klockan sju på kvällen, tog mig en dusch och drog sedan för att träffa på Robin. Robin är en av mina bästa kompisar, han har varit i Nya Zeeland i strax ett år, och i förrgår kom han hem. Det kändes ganska overkligt att få träffa på honom igen, man hade saknat honom så mycket. Kom hem klockan halv ett, somnade klockan tre och vaknade klockan 05:30 för att gå och jobba (kill me).

Grejen med mitt nya jobb (som bara är tillfälligt tack och lov) är extremt fysiskt ansträngande. Btw så är det samma som jag hade som sommarjobb förra året. Man känner sig helt trasig efter att arbetsdagen är slut. Börjar klockan sju på morgonen och slutar klockan 16:00. I princip alla där är svartskallar, så det är så gott som omöjligt att kommunicera med sina medarbetare. Så man gör bara sitt jobb i sin tystnad (som omringas av 100 decibels bankande på metal och andra hårda föremål). Dock träffade jag på en liten 93a som jobbade där som kunde (ville) kommunicera med mig. Jag trodde till en början att han var utvecklingsstörd, för att han verkligen ser ut att vara det. Men ja, visst var han korkad, ful och pratade enbart om playahead och hemliga trick man kunde göra på en Sony Ericsson. Väldigt torrt och skittråkigt, men jag klagade inte eftersom han var en av de få som faktiskt erbjöd sig sin vänlighet till mig.

Kom hem och kände mig som en överkörd katt, däckade i sängen i tre timmar. Vaknade strax efter åtta och märkte att jag hade hemtelefonen i famnen. Frågade syster min varför jag hade telefonen i sängen, och tydligen hade jag pratat med mamma. 100% ärligt; jag har absolut inget minne av att jag pratade med henne. Läskigt.

Kollade sedan mobilen och fann världens längsta och gulligaste sms av Cosette. Tänkte på det hon hade skrivit i några timmar och ringde senare på kvällen. Var tänkt att jag skulle sova den kvällen, men ack nej, somnade klockan tre (igen).

Kan i alla fall meddela er om att jag nu är tillsammans med Cosette; tror jag iaf. Kan ju inte spika det förens vi träfats igen I guess.

Med tanke på att jag jobbar och tjänar in pengar now days bör det inte vara något större problem att hon bor i Skåne. Jag saknar henne jävligt mycket dock.

Btw, mitt Internet är dött, så jag skriver det här inlägget i Word just nu. Klipper in det sen.

Mer om Roskilde kommer senare.