Cosette kom hit i måndags, åkte iväg till en annan vän igår (lördag). Det var väldigt mysigt however <3
Har packat en hel del.. fastän det inte finns så mycket att packa.
Har 1300 kronor att leva på veckan framöver.. bör räcka.

Så drar man till Roskilde idag
kommer förmodligen inte hinna gå in på datan igen
så.. hej då!

På torsdagen åkte jag till Skåne med min kusin Leo och hans barn, samt hans flickvän Sara. Satt i mitten, inklämd mellan barnen och fick bara ont i röven av det hårda sätet. Vi kom fram till min moster klockan halv två ungefär. Jag älskar verkligen min familj, de är helt cepe i huvudet, och då syftar jag speciellt på alla mina kusiner. Som tur var så var varken mor, styvfar eller systern med. Iaf, började med att jag behövde dela säng med Christian. Han tog och duschade sig, kammade håret och borstade tänderna "bara för att vi skulle ha myspys tillsammans". Christian är verkligen cepe i huvudet. Här t.ex. har vi en charmig video på när han ska väcka Leo:



Här har vi en annan video då Christian ska smaka på min mosters mat. "Maten var jättegod", mmm, sure, tar och hostar i fem minuter och spottar ut från altanen i en och en halv minut.. Christian är en så bra lögnare och Paulina älskar att jäklas med honom, hahaha.



Fredag
Redan tidigt började det supas. "Förlorar mitt lag i fotboll så lovar jag att springa runt huset naken, ok?", sa min kusin Jorge till sin bror Leo. Ja.. det var han också tvungen att göra också xD hahaha
Hann inte vara kvar så länge, för att jag behövde ta tåget från Perstorp till Hässleholm och därefter till Malmö för att träffa upp Cosette. Kände mig urfånig med min "dra-mat" som jag hade med mig överallt. Cosette var försenad så jag satte mig bredvid en grupp blattar, vilket hela Skåne verkar bestå av. Så jag kanske borde känna mig hemma, haha? (öhm.. nej.) Sedan då jag skulle resa mig så fastnar sladdhelvetet i bänken och mina dyrbara Koss-hörlurar pajjar. Jag ville typ dö, fick panik och sprang runt i Malmö stad i sökan efter en öppen affär.. men ack nej.
Cosette ringde mig och frågade vart jag var, så jag rusade mot centralen igen. Kände igen henne på långt håll, men jag kunde ändå inte låta bli att titta ner i marken.. mitt psyke funkar inte som det ska (eller inte alls) om jag lämnas utan musik strömmande in i mina öron. men sedan var jag bara någon meter ifrån henne så då var jag tvungen att titta upp, och visst var det hon. Det stora håret, de långa ögonfransarna, den likbleka huden, den smala midjan.. det gick inte att missta sig. Hon hade en stark doft av Chai-te kommer jag ihåg.
Vi åkte hem till henne, lämnade grejerna, tog med oss spriten och stack till någon sunkig skatepark för att möta upp Charlotte (Charlotte Destiny). Charlotte är en 20årig skåning med rosa hår, piercingar, springer runt i rosa klänningar samt dricker kolosala mängder och är allmänt dregg. Kanske låter som en ytterst irriterande människa, men det är just alla de där egenskaperna som gör henne så underbar. Jag saknar henne redan..
Cosette och jag fick en impuls att hitta ett nattcafé; Vi hittade inget. Så vi åkte hem till Cosette igen och hälsade på hennes två gigantiska hundar och hennes två läskiga katter. Alla djuren hårade i alla fall i stora mängder.
Vi kollade på Fucking Åmål, vilket jag pinsamt nog aldrig sett förr. Den var faktiskt väldigt bra för att vara en svensk film.
Därefter var klockan ungefär fyra. Vi tog oss en till öl och pratade om allt möjligt. Tystnaden runtomkring oss var talande. Efter en lång stunds samtalande bestämde vi oss för att fortsätta samtala, fast denna gång medans vi promenerade. Klockan var sex på morgonen och den lilla förorten sov fortfarande. Cosette skulle tydligen visa mig de vackraste kullarna i Skåne. Så vi satte oss på toppen av den högsta kullen och tittade på molnen medans de flög förbi i rask fart. Det var nästan som om att man kunde ta på dem. Morgonen var vacker, utsikten var vacker, gräset var vackert, hon var vacker, luften var fuktig och det var svårare att andas in luften (förmodligen pga att vi var på högre höjden). Sällan jag kan njuta av naturen.. men denna morgon klockan halv sju var ett av de finare och mest stillsamma momenten i mitt liv..

Söndag
Det var dags att dra hem. Dock skulle Cosette ta sitt tåg mot Stockholm klockan sju på morgonen, så jag behövde gå upp lika tidigt jag med. Efter att ha sagt hej då till Cosette hängde jag med Emmy i ca två timmar (fråga inte varför hon var i centralen klockan sju på morgonen). Emmy's är blandning mellan en brat och en Scene Girl i sitt utseende, hon är extremt omtyckt på bilddagboken (speciellt av kåta killar) och är 17 år gammal. Hon har väldigt många piercingar, brunslingat hår och väldigt mycket smink. Om ni känner mig tillräckligt väl så kan ni redan förutse efter min lilla beskrivning att Emmy inte är en slags tjej som jag skulle hänga med. När hon fick reda på att jag skulle till Skåne så insisterade hon att jag skulle träffa henne också. Jag visste inte hur det skulle gå till eftersom att jag i princip aldrig har snackat med henne.. men jag gick med på det ändå. Hon visade sig vara en extremt sympatisk och trevlig tjej som hade jätteskön stil. På morgonen tog hon en kaffe och jag en Chai-latte (höll näsan vid temuggen och kände hur den doftade Cosette, så som om hon hade varit borta i ett år redan, fastän hon bara hade varit borta i en timma). Jag lärde Emmy min coola frågelek, så körde vi den tills hon anlände till Lund.
Väl i Hässleholm så missar jag tågjäveln till Perstorp och måste vänta på tågstationen i en timma.. EN TIMMA! UTAN MUSIK!! Mina hörlurar var ju fortfarande sönder och jag ville dö. Tågjäveln kom iaf, så då var det bara att köra.

Hämtade sista sakerna hos min moster, åt lunch och drog iväg från bondesamhället runt två. Denna gång var jag med Jorge, hans flickvän, deras lilla barn (Sebastian) och till sist min kusin Paulina. Eftersom att jag inte hade några hörlurar ville jag bara lägga mig ner och dö/ sova, dessvärre ville inte ungjäveln låta mig sova.. så jag tog och underhöll honom istället. Höjdpunkten var att jag lärde honom hans första svärord (och han är ca ett åt gammal): fan




Till sist var jag hemma (runt åtta). Mamma var fett med mens så Cosette fick inte sova här förens imorgon.
Anyhow, hade en sjukt mysig helg med både familjen och nya kompisar, plus att jag fick lära känna så fina, snälla, sjukt intressanta personer i Malmö. Och självklart finaste Cosette. Imorgon kommer hon hem till mig och det kommer att bli så mys!

Långt inlägg, men om ni verkligen beslöt er för att läsa hela så måste ni fan också ge en fin liten kommentar som bekräftelse att ni FAKTISKT har läst hela.
puss

nu får det fan vara nog med mitt gnäll
därför skapar jag EN TILL BLOGG som enbart går ut på att gnälla. huhuhuhu
Jag nämner den en gång enbart, och bara här:

http://howtodisappearcompletely.blogg.se/eternal


Så om jag inte skriver något på den här bloggen en dag så har jag förmodligen skrivit i den andra.
Eller så kanske jag bara har glömt att gör det.. eller inte haft tid.. eller.. skitsamma.
Skaffa Bloggkoll istället, så ordnar det sig. Busenkelt.

Jag skiter i om jag skriver deppiga inlägg eller inte.. nu så måste jag skriva av mig. helvetesjäklaskit. Jag känner mig sjukt töntig som reagerar som jag gör nu.. känner mig gråtfärdig t.o.m. Pratade med Julia nyss på msn. Vi lurar folk att vi är tillsammans och att vi har legat med varandra. Självklart har vi inte gjort något av det. Så sa jag åt henne att hon inte fick avslöja sanningen, så sa hon att om hon var min flickvän så skulle vi sitta vid samma dator och mobba folk, och ligga i samma säng och lyssna på samma regn (självklart ett citat från håkan) så skrattade hon. Då fick jag en sån där perfekt bild av alla jäkla förhållanden jag har haft, och den där underbara känslan. Det fick mig vela dö.. jag hatar att vara singel. jag hatar ett vara ensam. jag hatar att vara oälskad. jag trodde faktiskt att jag hade lyckats tränga bort den där synvinkeln på livet. Som sagt: jag vill utvecklas till ett monster; en sådan som inte bryr sig om kärlek egentligen. Jag vill bara kunna flyta på; blir det en kyss så blir det en kyss, blir det ett ligg så blir det ett ligg, blir det kärlek så blir det kärlek. Bara låta saker hända. Jag trodde att jag nästan var där.. men jag kan inte förneka att jag är en hopplös romantiker.. och jag hatar att jag är det. Jag vill inte bry mig. Men inombords kommer jag alltid att skrika Ta mig till kärlek.

Är på jobbet nu.. servrarna har varit nedlagda i ca 2 timmar nu.. så jag har typ inte gjort ett skit.
Tänkte passa på att skriva ett icke-deppigt inlägg bara för det!
vet ej fan vad jag ska skriva dock..
Tar iaf en pause från all pop och nöter istället en massa post-rock och trip-hop. Mogwai är fina de <3
Nicole tog och lunchade med mig idag.. igen. väldigt sött <3 Hon var sjukt snygg idag :*
På onsdag kanske det blir fest. Den stora frågan dock är hur jag skall lyckas ta mig upp på torsdagen :/
Jag har inte skrivit poesi på hela dagen.. vilket måste menas att jag mår bra.. right? ^^'
Dock har jag gått runt tre dagar i sträck nu och varit yr.. funderar på om det är något fel med mitt blodtryck.. men det känns som om att jag är lite för ung för det.. men jaja.

sjukt ball video till en underbar låt:



Den här är också jäkligt ball.. tolka den som ni vill, haha:

Somnade klockan 06:30 för att jag pratade med Cosette i tre timmar (som vanligt) och sedan pratade jag med Nicole för att hon var så jäkla gnällig. Jag fattar inte att hon inte kommer ihåg att jag hade intresse för henne en gång i tiden.. men aja.. har tänkt lite på i lördags också (inte för att det har något med Nicole att göra men jaja..) Fick lära känna riktigt många nya människor.. kändes trevligt. alla var väldigt gulliga. och.. jag skulle ha kunnat be henne att sova med mig.. det var väl tanken varför vi bestämde att jag skulle sova där över huvudtaget.. men jag sa åt henne att hon skulle ta hand om sina fulla kompisar istället. vet inte varför jag gjorde det. jag har nog inte inte lyckats bli det kallsinta monstret som jag strävar mot att vara.. men jajaajjajaja.. fan vad jag ska gnälla här på bloggen.. NU SKALL DET FAN BLI ÄNDRING PÅ DET!

Satt på tåget påväg till jobbet.. lyssnade på Kent och var bara allmänt popig. Ibland drabbas jag av impulsiva ångestattacker.. vilket kanske förklarar varför jag går runt med ett jäkla anteckningsblock. Denna gång fick jag panik för att jag var omringad av människor, men ändå var jag helt ensam. Tusen tankar blandades i mitt huvud och det var som att ljusen som susade förbi utanför fönstret egentligen var mina tankar som fastnade på min näthinna. Och den här texten kan jag relatera till gårdagen.. det är därför jag publicerar den över huvudtaget.
Tog upp anteckningsblocket och började skriva:

---

Det här kommer jag inte undan med.
Kärlek, ensamhet, sökan, bekräftelse.
Jag skulle vara ostabil, om ingen sov bredvid mig...
Jag skulle fan kunna ligga med vem som helst bara för att få en bekräftelse på min existens, att jag behövs, att jag är älskad (eller åtminstånde attraktiv)
Får jag inte min bekräftelse så existerar inte jag, jag är oälskad och obehövd. Jag är ingenting.
Konstant så straffar jag mig själv som en billig utväg för att få mig själv må bättre, för några sekunder.
jag är smutsig..
jag hatar mig själv...

Jag har så många tankar i huvudet samtidigt så jag måste bara skriva av mig litegrann :( Kommer nog bli huller om buller.. men skitsamma.. det är ändå för min egen skull.

jaaaa.. igår var jag på Håkan i Grönan. Kom dit typ två timmar tidigare med Markus. Vi letade helt frantic efter en Arcade-hall, men ack nej, DE JÄVLARNA HAR TAGIT BORT DEN!! crap.. however.. träffade massa kompisar/ coola bekanta där. Alla fina popare var där.. myspys ^^ Mitt inne i vårat letande efter Arcadespel såg jag Jimmy komma mot mig.. det var en glad halvsekund, tills jag såg en tjej med högklackat, onda ögon och rött hår. Jag anade direkt att det var Amanda. Jag fick panik, vände mig om och gick.. Stackars Markus försökte haka på mig och förstod sig inte på mitt plötsliga hysteri.
Jag vet inte varför.. men jag klarar inte av Amanda.. råkade också se henne på Danderyd busstation. Båda gångerna kände jag mig totalt jäkla äcklad. Ungefär som jag vill spy (bokstavligt talat). Det är klart man också är sur på Doffer (om ni läst inlägget "eeeh.. va?" så borde ni förstå).. men jag har haft turen att slippa träffa honom. Känner mig sviken av båda två.. det roligaste är väl ändå att Doffer sa dagen efter att Amanda hade sovit över hos honom (då vi fortfarande var tillsammans) "Amanda bara sov hemma hos mig, vi gjorde absoluuuut ingenting. Jag skulle aldrig göra något sånt mot dig, det vet du Eric." Fyra dagar efter det knullade de med varandra. Fuck you.
Men här i veckan såg jag några bilder på Facebook på de två i Tanto.. De såg så lyckliga ut.. har nog inte sett Doffer så nöjd på bild förr. Och Amanda såg också extremt lycklig ut. Jag kan inte låta bli att vara lite glada för deras skull.. de verkar passa så himla bra ihop. Mycket bättre än vad jag och Amanda gjorde. Jag kunde aldrig öppna mig själv för Amanda... jag var alltid iskall mot henne, för att jag visste vilken slags person hon var och jag hade hört en hel del rykten om hur hon sårat människor. Men i slutändan visade sig ändå att jag gjorde rätt val, för att hon skulle såra mig, oh ja, det skulle hon. Jag visste ifs redan från början att det inte skulle funka mellan oss, men hon verkade gilla mig så mycket.. så jag kunde inte låta bli att ge det en chans. Jag grät inte ens efter att vi hade gjort slut.. älskade henne ändå inte.. så hon passar nog ändå mycket bättre med Doffer. Tror nog att han kan älska henne på ett finare sätt än vad jag någonsin kunnat göra. Så visst, glad är jag att de har hittat varandra.. men jag kan inte låta bli att känna mig sviken och känna mig totalt backstabbed. Men jag orkar inte bry mig.. jag tänker knappt på det. Så länge jag lyckas undvika dem så är allting helt ok för mig.

Håkan var mysig <3 Väldigt fin spelning. Det var dans, det var sång, det var lycka. Mitt hår krullade til sig, så jag blev lite ledsen i ögat :( Jag och Markus satt och diskuterade med översockrade vofflor i munnen om hur awesome det skulle bli på Way Out West och hur ballt det skulle vara att hänga med Malin hela dagarna. Vi båda älskar henne, hon är bara allt för go ^^
Efteråt drog jag och Tyra till Ace. Tyra var aspackad redan innan. Mötte upp Sean, Honken och Felix där. Det var en mysig kväll, indeed it was. Tyra är så oförutsägbar.. det är nästan jobbigt. eller nej, det är jobbigt. Ibland kan hon vara den kvinnliga motsvarigheten till Casanova och hångla med allt som är i motsatta kön, och i andra sekunden är extremt avstötande. När hon är full har hon den där attityden som skriker "fuck you, I do what I want". Jag hatar den stilen... extremt avtändande. Men however, för att runda av på den punkten kan jag säga att hon trots allt är min vän och min idol, och jag kommer alltid att se upp till henne.

Det slutade med att jag kom hem aspackad och somnade med kläderna på, igen. Andra fredagen i rad. Bra Eric.
Idag drar jag till Södertälje och får den lilla bekräftelse jag har behövt i typ.. en månad nu. Förhoppningsvis.
*gnäll, gnäll, gnäll*

Thom och Jonny Greenwood tar och kör en cover på Portishead's The Rip med en skitig kamera.. ändå så magiskt.
Jag drömde om Jonny Greenwood igårkväll förresten. Radiohead spelade i ett vardagsrum och jag plus en massa andra människor kollade på. Jonny kom sedan fram till mig och sa en massa komplimanger, därefter fick jag sitta närmast av alla i publiken. Drömmen kändes otroligt verklig, och jag kan fortfarande känna känslan från den lyckan jag kände i drömmen.

btw.. jag fattar inte riktigt dealen med att vara dryg på någons blogg.. plus att göra sig anonym som t.ex. "Adolf Hitler". En blogg är allt för personlig för att man ska kunna vara dryg på den.. det är inte direkt bilddagboken. Det känns bara omänsligt; total förlust på empati.
Pga dessa omänskliga varelser så har jag bestämmt mig att jag måste godkänna kommentarerna innan de publiceras på bloggen. Tack för mig och njut av filmklippet.





Om inte den vill spela upp; klicka HÄR

mitt internet funkar nu... om någon skulle bry sig.

Lägger till en ny kategori som får heta Gråa dagar. När jag skriver någonting direkt från mitt huvud, ner på datorn eller på papper (ja, jag är en nörd som går runt med anteckningsblock) så hamnar det under denna kategori. Visst, jag hade sagt att jag skulle sluta skriva deppiga grejer på min blogg.. men aja.. de här inläggen under denna kategori är den mest konkreta bilden av vad som exakt rör sig i mitt huvud..

Igår åt jag lunch ensam första gången under hela min jobbtid/skoltid. Satte mig på ett café och började skriva lite lösa tankar. Ibland så förstår man inte vad man har skrivit förens man har läst igenom det två gånger. Allting känns så mycket klarare efter att man har skrivit ner det på ett papper.. man får sjukt mycket självinsikt.

---

Värde. Något som "lika värde" är en illusion som vi själva har hittat på.. jag menar, om jag skulle vara en vampyr skulle jag välja att suga blod från den som är minst värd ett liv på denna planet, typ en luffare eller en ensam knarkare.

Vad har jag för värde? Förlorar jag min kärlek så förlorar jag mitt värde, min identitet. Jag blir raderad ur existensen.

Bilddagboken... Facebook... Msn... klick, klick.. nu existerar jag (kan jag i alla fall inbilla mig). Internet hjälper mig tro att jag existerar; att jag har ett värde och att andra ser ett värde i mig. Men varför skulle de göra det bara för att jag är registrerad på en hemsida?

Vill jag vara med mamma?

- nej..

Vill jag hitta min älskade?

- nej...

Varför inte?

- Jag vill inte bli förnekad.. jag vill inte känna mig hatad, jag vill inte känna mig misslyckad! Jag är rädd.

Men vad vill du då?

- Jag vill vara säker! Jag vill ha ett värde!

Hur ska någon kunna förstå mig när jag inte ens kan förstå mig själv?

Men jag vill att någon ska försöka förstå mig... ja, jag vill att någon ska tro att hon förstår mig. Vill att hon ska tro att hon har hjälpt mig, så att hon kan övertyga mig att hon har hjälpt mig, så att jag kan vara lugn.. säker.

För att jag är bara ett tomt skal, med en falsk själ, som är skapad av den där "någon".

Utan hennes uppmärksamhet finns jag inte, jag existerar inte.

Om ingen tänker på mig så existerar inte jag.. eller hur? Och om många tänker på mig, fast enbart onda tankar, så existerar jag, men jag har inget värde till att leva.
Vem som helst skulle kunna fylla min tomhet med ett värde, så att jag också skulle ha en anledning till att leva.
Jag är bara ett objekt, som låtsas vara en människa.

Confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, I love you, I love you, I love you, I love you, I love you, I love you, I love you, I love you, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion, confusion.

Big Ideas (don't get any) from James Houston on Vimeo.

hon är för bra för att det ska vara sant
därför måste det vara dömt för att misslyckas..

Ikväll blir det hagaparken iaf.

Sen i tisdags har jag jobbat hos min kusin på Stepstone.
Som sagt ligger det vid T-centralen (drottninggatan). However.. jag måste säga att jag stormtrivs där. Än så länge iaf. Visst, det är alltid jobb att göra, och när jag berättar för folk att jag bara sitter framför en dator hela dagen så tycker de att det låter extremt tråkigt. Men tiden flyter på som fan. Här är några anledningar till varför mitt jobb är så nice:

1. Får ha två datorer (underlättar arbetet)
2. Jag får lyssna på min älskade iPod hela dagen <3
3. Mina arbetskamerater är så otroligt sköna! Vi är extremt oseriösa, men det är sjukt skoj.
4. Får hjälp när jag vill
5. Vi (till skillnad från de andra på stepstone) får vara i ett rum (med ventilation <3), så vi är ganska isolerade från de andra.. och det ser jag bara som någonting positivt.
6. Nära till alla restauranger och affärer, samt mysiga parker <3
7. Jävligt ren och behaglig arbetsplats
8. Free coffee


Valde att spela in litegrann.. random egentligen. Såhär har jag det på mitt jobb iaf!
(lyssna på Jorges samtal, hahaha)
mitt skratt är hemskt.. jag vet :(

Helvete... somnade halv fyra och vaknar klockan sex av att min styvfar låter som in i helvete i köket. Då har man ju bara lust att döda någon.. Han är bara högljud om mamma inte sover, sen att jag och min syster sover skiter han i.
Så där låg jag i sängen i en timma utan sömn och tänkte på Jocke Berg. Jag blir helt fascinerad av hans texter. Hans liknelser och metaforer, hans poesi. Min tillfälliga favoritlåt, När det blåser på månen, är så simpel men säger ändå så jäkla mycket. Vem kan inte känna igen sig i de orden? Visst.. jag håller fast vid att man inte ska lägga fokus på texterna när man bedömmer musik.. men Jocke Berg har verkligen en plats i mitt hjärta.

När jag har vaknat till lite så kanske jag berättar om min student.. kanske.